Dags att låna pengar

Så här i slutet av månaden så är det alltid lite extra jobbigt att få stålarna att räcka till. Det är lite konstigt det där, för varje månad så är det samma visa varje gång. Trots att jag varje ny månad lovar mig själv att pengarna ska räcka månaden ut.

Och visst, de kanske räcker, men jag har ju inte ett överflöd av pengar direkt. För nästan alltid så brukar det sluta med att jag ringer till pappa och säger något i stil med att jag behöver 1000 kr.

Då vet jag att han kommer att ställa upp, och bara en timme senare så har han satt in, inte bara 1000 kr, men säkert tre tusen. Och detta är jag givetvis extra tacksam för och kommer att vara skyldiga mina föräldrar det där lilla extra. Men om dom vet att jag har det bra och mår bra så brukar dom också göra det. Det är i alla fall vad pappa brukar säga.